1987 satt sjöingenjör Mats Åhsman i en båt utanför Tjörn. Bredvid honom satt Rolf Johansson, vd för ett byggföretag. Två veckor senare ringer Rolf till Mats och frågar om han vill börja jobba hos honom. Det blev startskottet för det som 30 år senare skulle ta honom till rollen som en mycket uppskattad byggledare på ViAQ.
Idag är Mats aktiv i två projekt för Trafikverket. Det ena är som byggledare för Hamnbanan, ett järnvägsbygge där man bygger dubbelspår och sänker ner järnvägen under jord. – Ett tekniskt spännande projekt då vi gör saker som ingen annan tidigare gjort, berättar Mats. Det andra projektet är att bygga busshållplatser i Bohuslän-Dalsland. En del i ett nationellt projekt för att skapa ett kollektivtrafiknät över hela Sverige som är tillgängligt för alla. – Ett projekt helt i min stil då jag gillar att vara ute och röra på mig på flera olika projekt, berättar Mats.
Det bästa med att vara byggledare?
-Jag har genom åren provat på flera yrken som bland annat badvakt, fastighetsskötare, stensättare, rörläggare och dykare. Då jag har ett stort behov av att röra på mig och är väldigt social passar jobbet som byggledare mig mycket bra. Dagarna ser väldigt olika ut, jag vet aldrig vilka problem eller utmaningar jag kommer att ställas inför. En hel del kontakt med entreprenörerna med avstämningar och samordning av projektet etc. Det gäller att alltid hålla sig ajour med bygget och förstå vad som händer. Fast hade jag inte träffat min fru hade jag nog jobbat som dykare ute på plattformarna, berättar Mats och skrattar.
Hur hamnade du på ViAQ?
-Jag kom i kontakt med Anders Berg på projektet höghastighetsjärnväg mellan Borås och Göteborg. Det blev inget med det projektet just då men det ledde så småningom till en anställning på ViAQ. Jag trivs på ViAQ för det är en bra företagsledning, jag känner att de lyssnar på mig och vi har en, trots att vi inte träffas så ofta, en familjär stämning.
Vad gör du på fritiden?
-Jag och min fru gillar att vara ute på havet eller besöka olika platser med husbilen och att vandra. För fem år sedan kände vi att det var dags för en utmaning så vi började klättra Via Ferrata. Sedan dess har vi klättrat i Dolomiterna, Slovenien och Norge. Våra barn och barnbarn bor i närheten, något som jag uppskattar mycket då jag högt värdesätter att umgås med familjen.
